covermeup.blogg.se

Kapitel 2

Alice perspektiv

Jag satt otåligt och väntade i det kala väntrummet, såg mig omkring efter något som kunde distrahera mig från denna nervositet. För en timme sedan hade jag suttit och skrivit min sista tenta och nu skulle jag genomgå detta också till råge på allt.
"Alice Ashford?"
Jag kollade upp från mobilen och klickade ner twitter med en snabb rörelse. Kvinnan som sagt mitt namn log mot mig, men jag kunde inte förmå mig att le tillbaka. Vi gick in ett lika kalt rum som vänrummet hade varit, men här hade de varit trevliga nog att hänga upp lite färgglada gardiner.
"So, Alice, how are you?" sa kvinnan och såg på mig.
"Well, I am as good as you can be at this moment..."
"I understand, so you have made up your mind?" fortsatte hon.
"Yes, I am sure about this." sa jag och började pilla med ärmen på tröjan.
"100%? You know that you still have time to think about it some more..."
"No, I am completely sure..."
"Well then, here are your pills, these will end your pregnancy, you will have some pain but it will all pass."

Jag gick där ifrån med tunga steg men jag kände mig ändå så lättad, det var det här jag ville göra, det var rätt beslut. Jag kollade på mobilen, och såg ett sms från min bästa vän Rose.
From: Rose
Hi, how did it go? x
Jag svarade henne snabbt, kände konstigt nog inte för att prata om det, ville bara packa ner allt i en låda och aldrig mer öppna den. Allting som hade med William att göra var alldeles för smärtsamt, jag ville ser framåt. Borta på gatan såg jag hur den bekanta skylten började uppenbara sig, jag ökade takten för att snabbt för komma in och undvika de ständiga regndropparna som attackerade mitt hår.

Harrys perspektiv

Jag vaknade långsamt ur den djupa sömn jag hade njutit av hela natten. Tog tag i mobilen som låg bredvid mig på bordet och kollade twitter. Det var alltid lika kul att läsa vad fansen skrev, så länge det inte förekom något hat. Jag hörde skrammel nerifrån köket och jag förstod direkt vad som pågick, jag såg redan lyckan i Nialls ögon över den megafrukost han förberedde för att sedan få avnjuta i äkta matorgie. Jag drog på mig en tröja över min nakna överkropp och studerade mitt hår i spegeln, skrattade för mig själv innan jag fortsatte ner till Niall i köket.
"Hey mate!" sa Niall glatt när jag klev in i köket.
"Morning to you too..." sa jag och slog mig ner på en av stolarna runt bordet.
Niall kom fram med en tallrik fylld med allt man kunde tänka sig och satte sig mitt emot mig med en nöjd min. Han satte fast servetten innanför halsen på tröjan och tog tag i besticken redo att hugga in. Jag såg roat på honom, det var en hel TV-show utan slut att se honom äta, jag kände ingen annan som njöt så mycket av mat som Niall. 

"What are your plans for today" frågade jag honom och följde hans rörelse med gaffeln från tallriken till munnen.
"I am going to meet up with my mum, haven't seen her in forever... what are you doing today?"
"Well, really not having any plans, might stroll out..." fortsatte jag.

Alice perspektiv

Jag stod och pratade med en kund när jag såg ett välbekant ansikte komma in genom dörren. Jag fastnade med blicken på honom och jag såg att han såg mig där han gick mot mig med ett litet finurligt leende på läpparna. Han ställde sig bakom kunden jag pratade med och jag såg ursäktande på kunden innan att jag var tvungen att gå tillbaka till jobbet. Jag såg frågande på killen från kvällen innan när han ställde sig framför mig. Han log och jag kunde inte annat än att le tillbaka.
"So you're here again?" sa jag roat.
"Yeah, well I said I would see you around..." sa han och trummade med fingrarna mot bänken.
Han blick flyttades från mig till menyn som hängde på väggen och granskade den noga.
"What would you recommend me?" sa han och fortsatte att läsa på tavlan.
"Hmm... what flavours do you like?" 
"Coffee and chocolate is an unbeatable combination." sa han och log.
"Couldn't agree with you more... Well then I would recommend you this." sa jag och pekade på menyn.
"Whatever you say!" sa han och gnuggade hanflatorna mot varandra.
Han såg sig omkring, det verkade nästan som att han letade efter något.
"Could I sit here?" sa han och placerade sig framför mig på en av barstolarna bredvid kaffemaskinen.
"Sure" sa jag och verkade opåverkad.

Jag trodde aldrig att jag skulle kunna känna mig så bekväm i en okänd människas sällskap, det var som vi känt varandra mycket längre än vad vi knappt gjorde. Vi småpratade i någon timme om allt och ingenting, ibland gled mina tankar iväg på vad jag gjort tidigare idag och inte minst till William, även fast allt jag ville var att lämna honom bakom mig.
"I don't even know your name!" sa han plötsligt och tog en klunk av sitt kaffe.
"I don't know yours either..." sa jag och log mot honom.
"Well, we should probably introduce us to each other properly then..." sa han.
"I'm Harry" sa han och satte fram handen till mig för att ta tag i den.
"Alice... But you can call me Allie" sa jag och tog tag i hans hand.
"Well Allie, this has been very nice but I actually need to go now." sa Harry och hoppade ner från stolen och tog på sig sin jacka.
Jag nickade till svar och log mot honom. Han log tillbaka började sakta gå mot dörren.
"I'll see you around" sa han och skrattade till.
Han vinkade utanför det stora fönstret när han gick förbi utanför. Jag skrattade och skakade roat på huvudet. Vad var detta för kille?

Jag målade stressat på läppstift innan jag klev utanför dörren, stressad som vanligt och ute i för sen tid. Jag klev in i taxin som väntade på mig utanför, sa snabbt adressen och föraren nickade kort. Jag speglade mig diskret i fönstret och såg hur Londons gator svischade förbi. Jag sprang stressat upp för trapporna och höll i all hast på att snubbla över mig själv, men hann rädda mig. Jag kom in i galleriet och såg mig omkring, det såg perfekt ut, precis som vi hade tänkt det. Rose kom gående i rask takt mot mig.
"Where have you been?" sa hon och såg oroat på mig.
"Sorry, I went a little late, but I am here now, right?" sa jag och log ett stort leende.
Hon skakade på huvudet och gav mig en kram.
"You alright?" sa hon och så allvarligt på mig.
Jag nickade och tog henne under armen och gick iväg för att hänga av mig jackan och väskan.

Utställningen var i full gång och jag såg hur folk beundrade mitt konstverk, jag kunde inte låta bli att känna mig lite stolt. Jag vände mig om jag pratade med Rose och några andra vars verk satt upphängda runt om i rummet. Helt plötsligt fick jag se ett välbekant ansikte igen, Harry var här

Harrys perspektiv

Ett bekant ansikte uppenbarade sig bland människorna, Alice var här. Jag avslutade mitt pågående samtal och började gå mot henne, hon såg frågande på mig. Hon måste tro att jag är en stalker eller något.
"So you're here too?" sa jag och log skämtsamt mot henne.
"Yeah, stalking me much?" sa hon och skrattade.
"Nah, not really, just enjoying this event here, the real question is what your purpose here is?"
"That's my painting over there." sa hon och pekade bort mot en av tavlorna.
"Really? That's amazing!"
Jag hörde hur någon ropade mitt namn, jag vände mig om och såg en fotograf med kameran i högsta hugg.
"Up for a picture Harry?" sa fotografen och jag tittade vant in i kameran.
"Mr Styles, please look this way!"
Jag log mot kameran och vände mig sedan tillbaka till Alice, hon såg chockat på mig.
"What was that about?" frågade hon.
"Well, I am in this band... Don't know if you've heard about us, One Direction..." sa jag och såg oroat på henne.
Precis som en lampa tänds lös hennes ögon upp, hon nickade långsamt.
"Of course, sure, I know of you..."
Jag nickade till svar och vi fortsatte prata hela kvällen, hon hade många frågor om mitt liv i One Direction. Hon var så intressant, hade så mycket att säga som väckte mitt intresse. Vi stod framför en av tavlorna i galleriet, hon studerade den noga och jag studerade hennes ansikte. Hon vände på huvudet och jag vände snabbt bort huvudet i hopp om att hon inte sett att jag mer eller mindre stirrade på henne. Jag såg i ögonvrån hur hon log, ena mungipan åkte upp lite och en liten skrattgrop visade sig. Folk började lämna galleriet och jag visste att även jag var tvungen att åka. Jag skjutsade hem Allie och stannade mjukt framför ett vitt lägenhetshus.
"When can we meet again?" frågade jag henne.
Hon såg på mig förvånat, precis som att hon inte alls var beredd på frågan.
"Well, I am free this weekend, so we could probably meet then if you want to" hon kollade ner på sina händer som låg i hennes knä.
"This weekend would be great! Sunday?"
"Sunday it is! You got my phone number and I've got yours, right?" sa hon medens hon öppnade bildörren. Jag nickade och log mot henne.
"Thanks for the ride home! See you Sunday!" sa hon innan hon stängde dörren.

När jag kommit hem slängde jag mig i soffan och satte igång TV:n. Jag tog upp mobilen för att kolla twitter. Jag bestämde mig för att skicka ett sms till Alice.
To: Alice Ashford
Good night, sleep tight. x
Strax därefter pep min mobil till.
From: Alice Ashford
Good night Harry. x
Innan jag visste ordet av somnade jag långsamt in på soffan med ett leende på läpparna.

 

---

Kapitel 2 är här! Det kommer hända mer och det kommer fler uppdateringar, stay tuned! x