covermeup.blogg.se

Kapitel 6

Alices perspektiv

Harry trummade lätt på ratten medens landskapet utanför passerade förbi. Jag log åt låten som spelades ur högtalarna i bilen, jag hummade med och vickade på huvudet till takten i låten. Jag kunde inte låta bli att sjunga med lite och jag sneglade på Harry när jag kom på att jag inte satt ensam i bilen. Han log för sig själv med blicken fäst på vägen framför sig.
"And all your little things..." fortsatte jag så tyst jag kunde.
"Have you heard this song before?" jag såg frågande på honom.
Han harklade sig lite och jag såg hur han var på väg att börja skratta.
"Ehrm... yes, it's kind of my song, or our song, One Direction..." han bet sig i läppen när han sa det och jag såg hur skrattattacken var på väg.
"Oh..." Jag sjönk ner i sätet och ville bli en pöl på golvet.
Den rosa tonen spred sig på mina kinder och jag tittade försiktigt på honom.
"It's okey Allie, I don't expect you to know everything about our music" sa han när han lugnat ner sig från skrattattacken.
Jag såg skamset ner på händerna som låg knutna i mitt knä och jag kunde inte låta bli att fnittra åt hela situationen, vi visste så mycket om varandra men hade missat denna lilla detalj av Harrys liv, hans låtar spelades på radion.

Harrys perspektiv

Vi satt tätt bredvid varandra i mammas soffa med det rykande varma teet stående på bordet framför oss. Allie sträckte sig fram för att ta för sig av det uppdukade fikat på bordet, hon lutade sig sakta tillbaka och våra händer snuddade vid varandra och det gick en varm känsla längs med min ryggrad. Jag såg på henne och våra blickar möttes för en sekund, precis som de gjorde första gången vi träffades. Mamma pratade på om allt möjligt och hade tusen frågor till Allie och hon svarade glatt och jag märkte att mamma faktiskt tyckte om henne. Trots att jag tyckte att allt var jättebra så kunde jag inte låta bli att vilja ha Allie för mig själv, den känslan hade jag gått omkring med sedan den dagen hon bröt ihop hemma hos mig. Den dagen fick oss på något konstigt sätt närmre varandra och vi båda visste det, och det låg en lättad känsla i det, även att jag inte visste vad det var som bekymrade henne. Mamma började duka bort fikat och såg på mig med en menande blick, jag log åt henne.
"You should really show Allie around Harry" hon log mot Allie.
"Yeah, I had that in mind actually..."
"There will be a while before Gemma comes home, so you'll have plenty of time" fortsatte hon. 
Jag nickade och la min hand på Allies rygg för att visa henne mot hallen. Hon sneglade på mig och jag såg hur ett leende spred sig på hennes läppar.

Alices perspektiv

Vi satt i bilen på väg till ännu ett, för mig, okänt ställe. Jag kände mig trygg i Harrys sällskap och nöjt av att bara släppa allt för ett tag.
"Where are we going?" frågade jag.
"We're going to the bakery that I used to work in" sa han och log.
Jag såg ut genom fönstret och såg en skylt som avslöjade att vi var framme, han stannade bilen utanför. Han tog min hand när vi gick in, jag såg ner på de hopknutna händerna, det kändes så ovant men ändå så rätt. När vi kom in genom dörren möttes vi av en alldeles underbar doft av nybakat bröd och nybakade bullar, jag njöt och drog långsamt in doften genom näsan och jag blev alldeles vimmelkantig. Till en början hade jag svårt att tänka mig att Harry faktiskt en gång jobbat här, det var så annorlunda mot vad han jobbade med nu. Jag vände mig om och möttes Harrys blick, den var annorlunda på något sätt, eller så var det jag som såg på honom på ett annat sätt, hur som helst kunde jag inte få nog av den.

Vi åkte vidare och vi kom längre och längre ut på landet och det började dra ihop sig till regn. Harry svängde in vid en liten grusväg och stannade vid en liten glänta. Jag klev ur bilen och gick fram för att möta honom.
"Here" sa han och tog min hand.
Han ledde mig fram genom den lilla skogsdungen och vi kom så småningom fram till en bredare stig som var klädd med träd längs med den. Det började långsamt regna, men det verkade inte vara något som störde Harry, han fortsatte i den långsamma takten. Längre fram kom vi till en liten å som spred sig under en bro. Harry gick upp på bron med mig efter sig och när jag stannat bredvid honom och blickade ut över landskapet framför oss höll jag på att tappa andan, det var så vackert, trots regnet som öste ner.
"This is my favourite spot in the whole wide world" sa han och höll blicken framåt.
Jag såg på honom och sedan på landskapet. Jag klämde med min hand så att han skulle förstå att jag förstod. Han tog ett fastare tag om min hand och vände mig mot sig, han såg mig djupt i ögonen och jag tappade både tid och rum, han tog en slinga som släppt från min tofs och satte den långsamt bakom mitt öra. Han fortsatte med att sakta dra med tummen över min kind och torkade bort några av de regndroppar som hamnat där. Jag höll på att tappa andan ännu en gång och avbröt den brännande ögonkontakt mellan oss och sänkte blicken. Han tog lätt tag i min haka och puttade försiktigt upp den och vi stod öga mot öga igen. Hans huvud kom allt närmre mitt och jag närmade mig honom sakta, våra läppar möttes och jag tog ett fast grepp i bron bredvid mig och fick ställa mig lite på tå för att nå upp ordentligt. Hans tunga lekte utanför min mun i hopp om att få komma in, och jag lät honom. Våra tungor smekte varandra i en mjuk dans och det var det här vi väntat på så längre, vi hungrade efter mer och till slut var vi tvungna att hämta andan.

Jag såg på honom när våra läppar släppt varandra, han log och de små, underbara skrattgroparna visade sig. Han fångade mina läppar igen och jag kunde inte få nog av honom, och inte han av mig heller. Vi drog oss i från varandra och om blickar ändå kunde tala, det var så mycket känslor som utbyttes emellan oss.
"So this is how it feels like, to kiss Harry Styles" ett leende spred sig på mina läppar.
"Yes, don't tell anyone" sa han med ett finurligt leende och la sitt pekfinger över mina läppar.
"Promise" sa jag och kysste honom mjukt på läpparna när han minst anade det.
"I think that I will be sick if we stay in this rain Harry..."
"Oh, yes... We should probably go" han flätade ihop sina fingrar med mina och gick bort mot bilen.

Vi stängde dörren med en smäll och inte förrns vi kommit in insåg jag hur dyngsur jag verkligen var. Jag mötte ett obekant men ändå så bekant ansikte i hallen och jag kom på mig själv med att fortsätta att stirra.
"Allie, this is Gemma" sa Harry och en kvinnlig version av honom klev fram och gav mig en kram.
Jag blev chockad av den plötsliga kramen men kramade tillbaka, hon såg på mig med en vänlig blick och jag log åt henne. Jag gick uppför trappan för att ta av mig de blöta kläderna och istället ta på varma, torra kläder. Jag knäppte knappen på jeansen och drog ner den torra tröjan över dem, jag kände ett par varma händer runt min midja och log vid tanken att det var Harry som stod där, bakom mig. Jag vände mig om jag mötte hans läppar och försvann in i den dvalan jag befunnit mig i tidigare idag.
"The dinner is ready" han mötte min blick.
Jag nickade och han tog min hand och vi gick ner tillsammans till de andra som redan satt runt matbordet, Anne log nöjt mot oss när vi kom in. Vi satte oss bredvid varandra med händerna fortfarande hopflätade liggandes i mitt knä.

---

Där hade ni det efterlängtade sjätte kapitltet! Ber tusen gånger om ursäkt för att det dröjt så längre, lovar att bättra mig! Hoppas ni ska gilla detta kapitel i alla fall. Xx